Rädsla är något jag tänkt på mer och mer de senaste månaderna. Jag är rädd för framtiden, för att bli äldre, för att vara ensam, för att göra fel beslut och för att misslyckas. När andra ser framtiden som en möjlighet känns den mer och mer skrämmande desto närmare jag kommer. Hela hösten har gått åt till studentskrivningar och skit, och det är väl först nu man hinner tänka efter. Vad jag än gör just nu, om det är umgås med kompisar, sitta i sofforna i skolan och se på MTV, eller julpynta vardagsrummet, så väcker det sådan stress och ångest inom mej ibland att jag blir ledsen. Det är en viss "sista gången" - fiilis över allt. Jag önskar att det var förra vintern igen, när det största problemet var att få julklapparna köpta i tid. Allt känns för stort och för viktigt och jag orkar inte. Mycket av min tid går ut på att planera, fundera, och lyssna på musik, samt undvika viktiga saker. Redan att välja rätt studieplats och stad är ju viktigt, men sedan sånt som att bo ensam, hitta vänner, bilda ett liv där ger mig ara ångest. Usch. Jag hoppas att jag inte är den enda som känner såhär.
Usch vad angstigt. Blö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar